Det har talats mycket i media om att den dansk-svenska högerextremisten Rasmus Paludan skulle ha bränt Koranen. Det har han inte. Hade han verkligen gjort detta hade han begått ett mycket allvarligt brott, men det Paludan gjort är bara att bränna enstaka exemplar av den. Koranen finns kvar. Fundera på skillnaden.
Jag tycker inte man ska bränna böcker över huvud taget. Böcker ska skrivas och läsas eller struntas i. På vissa platser är det krav i lag att man ska läsa vissa böcker och samtidigt förbjudet att läsa andra. Man bör få välja själv. Att förbjuda bokbränning vore också dumt. Vilka böcker skulle skyddas från bränning? Religiösa skrifter? Heliga böcker? Vad är det? Böcker som har många bekännare? Ju större religion desto mer förbud? Koranen eller Bibeln? Mein Kampf?
Rasmus Paludan hänvisar till yttrandefrihet när han åker runt och bränner sina pocket-koraner. Men varför göra det i områden där det bor många muslimer eller utanför turkiska ambassaden och inte på Rådhusplatsen i Köpenhamn eller Sergels torg i Stockholm?
Och vad är hans budskap? Har han sagt något om boken? Inte ens ”jag gillar inte innehållet” eller ”jag tycker inte om typsnittet”. ”på sidan 32 finns ett tryckfel”. Utan budskap är det svårt att med trovärdighet hänvisa till yttrandefrihet. Det blir bara provokation. Och Paludan blir en nyttig idiot.
I sitt senaste utspel gör Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu Rasmus Paludan till svensk propagandaminister:
”Nazisterna började med att bränna böcker, sedan angrep de religiösa samlingsplatser, och sedan samlade de människor i läger och brände dem för att uppnå sina slutgiltiga mål. Det är på det viset sådana här saker börjar.”
I avsaknad av reaktioner från Sveriges regering kanske det finns någon slags logik i kommentaren. Men det är svårt att långsiktigt förstå den.
Jag trodde att man var vänner i Nato, att organisationen var ”till bröders hjälp”. Men när det här turkiska (och ungerska) mobbandet en dag är över; hur tänker de sig framtiden då? Räknar de med vänskap, lojalitet och ett civiliserat samtal som om ingenting hade hänt?
Någon i media som har ställt frågorna?
Peter Carlberg